Sitter här på en föreläsning om politisk och social barnlitteratur. En del i det som utlöser mitt blogg-inlägg är hur en kurskamrat (som är socialist även om det egentligen inte spelar någon roll) under en redovisning har läst en kommunistisk barnbok och lyfter den till skyarna. Denne anser att alla barn borde läsa den här boken om det kapitalistiska samhället och om arbetarklassen.
Jag tycker att det är förkastligt rent ut sagt. Egentligen tycker jag även att barnlitteratur vriden på motsatt sätt (i likhet med min politiska ståndpunkt) är förkastligt.
Jag tycker att det är fult att som vuxen försöka så uppenbart påverka och indirekt tvinga in barnen i en politisk idé och parti. Ännu fulare tycker jag att det är att göra så som lärare med andras barn. Barn skall i skolan få möta på allt och framförallt skapa sig en egen uppfattning. Som lärare skall inte jag försöka basunera ut mina åsikter och politiska partifärger på barnen.
Politisk barnlitteratur gör just det. Att vara neutral är självklart svårt om inte omöjligt. Man kan ofta se dolda budskap eller skrivningar som skulle kunna syfta till något politiskt. Men en bok som så uppenbart riktar sig och har som syfte att dra in barn i ett visst politiskt fack. Det tycker jag är fel.
Låt barnen när de är stora, själva få bestämma politisk tanke och parti. Försök inte tvinga på dem din åsikt framförallt inte som lärare.
Ska åter hitta fokus nu. Blev inte upprörd. Snarare matt, det känns så fel. Man skall inte tvinga barn eller försöka pracka på dem åsikter som inte är det egna. Att dessutom ha en så tydlig politisk bok och om man enbart väljer den boken tycker jag att man dessutom går emot läroplanen. Där skall barn få sig en egen åsikt. Politisk mångfald och förståelse skall finnas.
Caroline Högström 